Ol stori bilong laip na ol wok bilong George Brown, na koleksen bilong em long i stap bilong asples.
George Brown Koleksen i gat ol foto plet na print, ol pepa i gat ol rait, ol samting bilong ol asples, na ol samting i makim histori bilong neisa, em ol i go i stap nabaut long planti narapela narapela hap long planti kantri. I no gat wanpela i bin traim kaunim ol dispela samting na painimaut hamas bilong ol. Ol narapela hap we ol bikpela samting bilong George Brown Koleksen i stap long ol i the Mitchell Library long Sidni (ol pepa o gat ol rait na ol foto print), na the Australian Museum long Sidni (ol foto plet) (Lukim ‘Ol narapela risos’)
George Brown Koleksen long Minpaku i gat olsem 3,000 narapela narapela samting. Klostu olgeta bilong ol i ol samting em ol man i kisim ol samting bilong bus na wokim long han. Brown i bin bungim ol dispela samting long ol Pasifik ailan inap long 40-pela yia kirap long 1860 samting. I no gat rekod bilong ol kain kain infomesen bilong ol dispela samting, tasol em i bin bungim ol dispela samting taim sindaun bilong ol man long Oseania i wok long senis kwiktaim. Dispela koleksen i soim klia i stap bilong ol man long bipo i narapela kain olgeta long nau.
Yu ken painim klostu olgeta bilong ol long rot bilong pablik detabes.
Pastaim, Brown i bin tingting long salim ol samting bilong Koleksen i go long the Australian Museum long 1900 samting, tasol the University of Newcastle on Tyne long Inglan i bin baim ol, na ol dispela samting i stap olsem ol samting bilong stadi na skulim ol man i go inap long taim the National Museum of Ethnology long Japan i bin baim ol long yia 1986. Planti tok pait i bin kamap taim ol i laik salim Koleksen long namba tu taim, na yu ken lukim dispela samting long pablikesen i stap aninit long 'Ol narapela risos'. Ol i bin kamapim sampela infomesen moa long Koleksen taim ol i bin soim Koleksen long pablik long fes taim, long Spesol Soim em Minpaku long Osaka i bin wokim long yia 1999.